Värdet av ensam tid.

När man är en sån människa som jag (alltså en känslomänniska där det endera är svart eller vitt) så har man ett ENORMT behov av att ibland få vara för sig själv. Idag har det varit en underbar dag, men långpromenad tillsammans med underbara Henrietta, Lisa och Klara. Därefter gospelkör, lunch och rytmik. Men efter rytmiken blev jag så fasansfullt trött och hängig att jag bara kände "Snälla NÅGON, ta mig härifrån!" Det är då jag inte ska bli rädd för mig själv utan istället lyssna på signalerna. Ja, men Karolina, gå då och var lite för dig själv. Vilket jag också gjorde.

Jag gick till gymmet och var där 1.5 timma! bra mej! Sen gick jag till Hasses och köpte en dricka, träffade trevliga personer på väg dit och sen hamnade jag här. Jag känner mig mycket piggare, mycket friskare, och mycket bättre än vad ajg gjorde för sisådär 3 timmar sen. Nu är jag fit for fight att vara social igen!

För jag älskar verkligen det här livet jag lever just nu.