Fluminlägg

Jag undrar hur länge jag ska känna mig såhär fast?
Det finns händelser som jag ännu inte kommit över och berbetat, saker som bara ligger och gnager och som aldrig tycks lösas upp. Hallå!?
Det är så lätt att fastna i ett visst tankesätt. Har det alltid varit på ett speciellt sätt, kommer det vara så jämt. Ibland känns det så, eller hur?! Som om de där grejerna alltid kommer ligga där och pyra. Om man inte tar tag i dem vill säga. Men hur gör man då?
Efter samtalet med Micke i måndags känner jag mig mer förvirrad än nånsin. IStället för att känna mig lättat gick jag därifrån med lite tyngre bröst än vanligt. Hur kommer det sig? beror det kanske på att det är på gång en vändning, det är nu det kämpiga kommer och det så småningom faktiskt kommer lösa sig? Eller är det så att det kändes som en klump för att det inte kommer vända? Ja den som lever får se. Det gäller bara att orka med att leva medan vi sysslar med annat.