Gay.

Okej, jag tänkte ta upp ämnet homosexualitet här på min fina blogg.
Många anser att det är en synd att vara lesbisk eller bög.
Synd betyder att missa målet, eller det som står ivägen inför Guds härlighet.
Skulle jag gå och mörda nån, så skulle det definitivt stå ivägen för Gud. Definitivt.
Skulle jag mobba nån, så skulle också det vara synd. Jag har inte älskat min medmänniska.
Men om jag skulle vara homosexuell, skulle det vara en synd då?

NEJ.

Hur kan det vara syndigt att älska?

Jag är heterosexuell, det är jag ganska säker på. Och det är min sanning. Jag tror i alla fall inte att jag skulle kunna leva och vara tillsammans med en annan kvinna. Jag vill ha en man att dela min vardag med. Som sagt, så vill jag ha det.

Men en som är lesbisk kan ju för sitt liv inte tänka sig att leva med en man. Hon vill ju givetvis hitta en livspartner av samma kön. För det är hennes sanning. Skulle hon inte leva ut sin homosexualitet, utan istället förtränga den och leva ihop med en man, så skulle förmodligen kvinnan må väldigt dåligt. Sexualiteten är ju ändå som bekant en oerhört stor del av människan.

Och det är synd (enligt mig). När man inte lever sitt liv på det sätt man mår bra av.
Men att älska? Nej, det skulle jag inte kalla synd. Det kallas kärlek. Oavsett om det är man-man, kvinna-kvinna, man-kvinna.

Skulle det ändå mot förmodan vara en synd att vara homosexuell (hur nu det över huvud taget skulle vara möjligt) så är det ju ändå inte vi som ska döma. Vi ska älska våra medmänniskor. Punkt slut.