En predikan jag höll förra söndagen

Förra söndagen firade vi gudstjänst som vanligt i Bäckefors Missionskyrka, och temat var "Vet Jesus hur det är att vara barn?" Som vanligt visades ett drama för barnen och sen fick barnen gå ner till söndagsskolan. Vi "vuxna" stannade kvar uppe, och jag pratade lite utifrån den frågeställningen. Det blev en predikan insåg jag sen. Here we go:





Vet Jesus hur det är att vara barn?


Jaa det vet han!



Jag skulle vilja lyfta frågan ett steg till, vet GUD hur det är att vara människa?


Vet Gud hur det är att känna att man inte duger eller inte passar in?
Har Gud kanske också varit ensam, liten och lessen någon gång?

När man är så glad så man nästan tror att man spricker – vet Gud hur även det känns?

Eller när vardagslunket bara flyter på och allting känns helt OK, vet Gud hur det är?


Jag tar mig friheten att svara JA med eftertryck på dessa frågor.


För tvåtusen år sedan valde Gud att bli människa i Jesus. Eller nja, förmodligen har den planen varit med redan från början, men det var för tvåtusen år sedan det hände. Han ville bli en av oss!


Gud – det mäktigaste som finns. Då är det klart att man kommer ner från himlen ridandes på kameler, eller åkandes i en rolls royce om det skulle varit idag. Och det är klart att väljer att födas av en mamma som både har ett stabilt förhållande, god ekonomi och goda chanser att lyckas i livet. Och klart också att han väljer att födas i de bästa av förutsättningar, läkare är på plats långt innan födseln, rent, varmt vatten finns också till hands och hade det varit idag hade han använt sig av de allra modernaste tekniker vid förlossningen – allt för att underlätta för mamman. Gud – det mäktigaste som finns, han väljer det allra allra bästa!


Eller?


Nej såhär var det ju inte riktigt. Såhär gick det faktiskt inte till.


Gud kom ridandes på en åsna. Det allra lägst klassade djuret som finns.Gud väljer att födas av en mamma som varken är gift, har god ekonomi eller särskilt stabilt runt omkring sig.

Han väljer att födas i ett stall. Ett sketet, smutsigt och ohygieniskt stall. Långt ifrån sjukhus, läkare och moderna mediciner.


Gud – det mäktigaste av allt väljer att lägga sig så lågt ner som det bara går. Han blir människa, med de sämsta av förutsättningar redan från början.


Jesus var lite av en utstickare, han gjorde inte som alla andra gjorde, han sa inte som alla andra sa. Han gick sin egen väg och vågade också göra det. Men sådant har sitt pris. Kanske var det så att Jesus ibland frågade sig själv vad han egentligen höll på med och varför han faktiskt inte var som alla andra – det är ju så mycket enklare. Jag tror att Jesus vet hur det är att vara utanför och känna att man inte duger i det man gör.


Den första tiden i Jesus liv levde han som flykting. Klart att han kände sig ensam, liten och rädd då. Det finns nog inga tvivel om den saken.


I bibeln läser vi om att Jesus möter människor och hur han möter dem. Vissa möten är såklart jobbiga, men vi kan läsa om möten där det sker fantastiska saker. Under som sker, barn som kommer fram och vill sitta i Jesus knä, visst vet Jesus hur det är att vara så glad att man knappt kan sitta still.


Och att Jesus fick rutin på saker och ting och ingen rutin på andra saker, så var det nog

också. Han vet nog hur det är att bara vara och lunka på i vardagen.


JA!!!!! Gud vet hur det är att vara människa, han VET för han har själv varit det.


***


Igår var det internationella kvinnodagen och idag är det jungfru Marie Bebådelsedag, så jag skulle också vilja uppmärksamma Maria lite extra.


Vilken kvinna!


Jag kan bara tala för mig själv, men om jag skulle bli väckt mitt i natten av en ängel som sa att jag skulle bli morsa skulle jag förmodligen bli livrädd, springa därifrån och försöka somna om nån annanstans. Hon var dessutom 13-14 år. Jag är 20. Jag skulle säga: nej, jag klarar det inte, eller nej, jag är för ung, eller nej jag är inte värdig att ha en sån stor uppgift eller nej jag vill inte. Jag har ju hela livet framför mig. Kom inte och förstör det nu, Gud!



Men med Maria var det annorlunda. Jag tror säkert att hon också blev vettskrämd och att hon tvekade, och att hon kände att hon inte skulle klara av det. Säkert. Men hon gjorde det. Hon sa till Gud: Må det ske med mig som du har sagt.


Än en gång: VILKEN KVINNA! Maria vågade trotsa allt som var norm (kanske fortfarande är) på den tiden.


Och än en gång: VILKEN GUD VI HAR! Att Gud blir människa är det viktigaste som hänt i hela världshistorien, det finns ingenting som slår det. Gud hade kunnat välja vem som helst, men Gud väljer Maria – en helt vanlig ung tjej. – Det säger en hel del om vår Gud. Det säger att han kan använda oss till storslagna saker, även om vi inte tycker vi är något värda. Han kommer till oss precis sådana som vi är och vi får komma till honom precis sådana som vi är.



Vad har jag då kommit fram till?

1. Gud vet hur det är att vara människa i ALLA lägen! Så kämpa på!

2. Gud kan använda oss alla för att uträtta storverk.3. Vi får komma till Gud precis sådana som vi är.