Tack. Trots allt.

Det finns saker som kanske aldrig lämnar en människa. Saker som hänt som sätter djupa, djupa sår. Hur får man dem att försvinna?

Tack att du finns där för mig, även när det är som mörkast och jag faktiskt inte kan varken höra dig eller se dig. Tack att du finns där när livet är ljust och lustfyllt. Tack att du finns mitt i ångesten och delar den med mig. Tack att du hör och ser denna lilla människa som är i stort behov av hjälp. Tack att du är densamme här som nån annanstans. Tack att du väntar på mig tills jag kommer till dig. Amen.